Mitt system för personlig kunskapshantering

Tuesday, July 20, 2021

KunskapshanteringLärande

Christoffer Strömblad

Entusiastisk Jedi inom Cybersäkerhet
18 minuter att läsa.

Detta är en artikel om kunskapshantering, mer specifikt hur jag försöker strukturera mitt lärande, min personliga kunskapshantering. Jag redogör för hur jag organiserar och arbetar för att få ihop alla ingående pusselbitar. Det är inte endast en teoretisk diskussion utan jag ger flera perspektiv på lärandet och berör bland annat processerna som ligger till grund för exempelvis hur jag inhämtar information och vilka tekniska plattformar, tjänster och applikationer jag använder för att få ihop allting någorlunda väl.

VARNING! Den här artikeln är omfattande och skulle antagligen må rätt bra av att delas upp i flera separata delar. Antagligen missar jag en del aspekter av mitt lärande som är “självklara” för mig och som jag inte längre reflekterar över.

Nyckelinsikter

  • Börja. Skaffa Obsidian.md och börja anteckna. Nu. Redan när du läser den här insikten, se till att ladda ner Obsidian , skapa en anteckning som heter Kunskapshantering och börja anteckna. Kanske säger jag något vettigt, kanske länkar jag till något intressant. Men BÖRJA NU!
  • Kunskapshantering är personlig eftersom vi alla har olika prioriteringar och olika uppfattning om vad vi vill kunna, eller till vad vi vill använda vår kunskap.
  • Sa jag att du skulle börja NU!?
  • Betrakta dina anteckningar som en trädgård. Den behöver vård och omsorg. Du behöver besöka din trädgård varje dag, ryck lite ogräs, planera några nya växter, fundera över om några av växterna passar ihop med andra. Varje dag. Ibland 2 minuter, ibland flera timmar. Men åtminstone lite varje dag.

Innehållsförteckning

  1. Inledning
  2. Visionen och målsättningen
  3. Vägledande principer
  4. Översikt - Mitt lärande
  5. Anteckningar
  6. Teknik, plattformar och tjänster
  7. Rekommenderad läsning

Inledning

Jag lever i en tid där kunskap och insikt är högt värderat. Jag får betalt för att ha kunskap om tämligen abstrakta ting.

Kunskap, insikt och vishet. Det ska vi tydligen kunna få efter att ha läst en bok, gått en kurs eller lyssnat på någon föreläsning. För mig känns det som att de här kunskaperna, insikterna och visheten undanhålls mig. Det har alltid kännts som att jag har svårt för att komma ihåg vad jag läst eller sett. Ännu svårare verkar det vara för mig att göra kopplingar mellan flera böcker och hur ett övergripande koncept kan urskiljas bakom sammanhangens förklädnader.

Den här artikeln handlar om hur jag idag försöker strukturera mitt lärande. Det är ett pågående arbete som troligen inte har ett slut. Precis som att livet är ett livslångt lärande, verkar samma sak gälla för lärandet om lärande. Betrakta detta som en liten glimt av vad jag har kommit fram till efter några år av relativt intensivt lärande om lärandet. Det är högst sannolikt inte att betrakta som revolutionerande, men för mig har det dock varit det.

Jag har äntligen börjat känna en viss trygghet i att det jag lär mig inte bara försvinner ut i den gråmassan. Jag har börjat “lita” på att systemet kommer hjälpa mig att återvända till det jag läst, hjälpa mig att hitta det jag söker och framförallt upptäcka nya saker jag inte tidigare sett eller förstått.

I den här artikeln försöker jag skriftligen redogöra för hur jag antecknar, digitaliserar anteckningarna, håller reda på referenser, sammanfogar olika anteckningar till nya kunskaper och insikter. Det är en inte helt linjär process. Den är rörig, men det kanske är så det måste vara? Oavsett kanske den här beskrivningen skänker dig någon slags inspiration till att prova något, eller anpassa ditt eget lärande.

Och bäst av allt vore ju att få diskutera det här om du har ett annat system, eller om du har några synpunkter.

Personlig kunskapshantering (Personal Knowledge Mangagement, PKM)

Det finns ett gäng definitioner på PKM och en av de tidigaste referenserna till begreppet hittar vi i en uppsats från 1999.1 Men jag tänker inte krångla till det särskilt mycket eller överhuvudtaget lägga massa tid på en historisk tillbakablick. För jag anser inte det nödvändigt för en fruktfull diskussion om kunskapshantering.

Det produceras massiva mängder data och information, så det är inte tillgängligheten som är ett problem. Eller ja, det blir ju ett problem för det är jäkligt mycket brus i förhållande till signal.

PKM handlar helt enkelt om att lyckas länka samman olika informationsmängder för att skapa ny kunskap och genom denna nya kunskap kanske lyckas finna nya insikter.

Sedan skulle vi kunna go bananas på informationshantering, vilka processer som ska finnas; seek, sense och share, eller capture, manage och use.

Visionen och målsättningen

You have gained nothing but information if you have exercised only your memory. You have not been enlightened. Enlightenment is achieved only when, in addition to knowing what an author says, you know what he means and why he sais it. – Mortimer J. Adler

Jag vill ha ett system som stöttar mig i lärandet, en livslång kamrat till vilken jag kan vända mig när jag skulle vilja diskutera något. Jag vill kunna fråga min kamrat om han kan något eller har något att säga om det jag håller på att läsa. Min förhoppning är att kamraten över tid blir allt visare, och att vi tillsammans skapar något unikt.

Det låter rätt flummigt. I get it, men det är precis så jag försöker att se på det.

Fundamentet för min personliga kunskapshantering bottnar någonstans i följande:

Essensen av mitt lärande handlar om att fånga information och data, utveckla och förädla denna, koppla ihop med annan information och skapa ny kunskap, nya insikter och uppnå någon slags vishet. Det handlar om att effektivisera mitt lärande.

Det går att säga tusen och en saker om lärandet. Det är egentligen en högst personlig resa du och jag gör på helt olika sätt. Men det känns viktigt att jag beskriver min målsättning med lärandet eftersom det självklart präglar det “system” som vuxit fram hos mig och idag använder för att lära mig.

Varför läser jag överhuvudtaget? Varför läser du? Allt lärande börjar med någon slags nyfikenhet, en fråga. Syftet med lärandet, som jag ser det, är att tända ljus där okunskapens mörker dominerar. Det handlar inte heller om att kunna rabbla fakta och komma ihåg massor av saker. För mig handlar det om att förstå saker bättre, förstå hur olika koncept, fenomen och företeelser hänger ihop.

Jag vill inte hamna där jag endast kommer ihåg saker men samtidigt saknar förståelse eller insikter kring kunnandets betydelse. Jag vill bli upplyst och sedan på ett någorlunda intelligent sätt kunna använda mig utav de eventuella nya kunskaperna och insikterna för att fatta bättre beslut, ge bättre vägledning.

Men visst, jag skulle gärna komma ihåg mer av vad jag läser. Men jag har väl insett mina begränsningar och jag har inte ett fotografiskt minne. Därför har jag lyckats, i viss mån, släppa tankarna om att komma ihåg allt jag läser. Det har blivit viktigare för mig att kunna relatera det jag läser till sådant jag läst, och det system jag nu har hjälper mig uppnå detta.

Visionen är ett långsiktigt lärande som leder till nya insikter och bidrar till min personliga utveckling som partner, far, arbetstagare och vän.

Jag har ännu inga direkt konkreta målsättningar mer än att jag vill skriva texter vilka är väl underbyggda och genomarbetade. Texter som du som läsare uppskattar och ger dig något mer än ytterligare en åsikt om något.

Vägledande principer

När jag började hade jag inga principer, dessa har växt fram naturligt. Jag betraktar principerna mer som en slags sammanfattning av saker jag anser väsentligt och viktigt för lärandet eller de verktyg jag använder för lärandet. Principer kanske är fel ord, de kanske borde heta krav eller regler.

Jag har flera principer inom olika delar av lärandet som jag skulle kategorisera som tillhörande en av följande kategorier:

  1. Process
  2. Teknik

Processinriktade principer

  1. Allt är inte värt att läsa, eller för den delen värt att komma ihåg.
  2. Sammanhanget är allt. En anteckning existerar inte i ett vakum; förklara för mig själv när jag förväntar mig att den ska dyka upp, i vilket sammanhang tror jag idag att den kommer vara värdefull i framtiden?
  3. Digitalisera mera. Alla anteckningar även om de ursprungligen fanns på en servett ska de digitaliseras.
  4. Besök anteckningarna varje dag. Läs en slumpmässig anteckning, fundera på hur du kan koppla ihop den med annat. Fundera på hur du kan utveckla den, vad saknas? Vilka andra perspektiv borde du beakta? Vad saknas…

De här principerna försöker jag ha i åtanke när jag skriver. Jag glömmer bort, särskilt nummer 3. Jag vet inte hur många analoga anteckningar jag har som aldrig blivit transkriberade och överförda till digital form. Det finns säkerligen också flera principer som styr mer än vad jag tror… men just nu kommer jag inte ihåg fler.

Teknikinriktade principer

  1. Lagring med hjälp av öppna format och filtyper (Markdown)
  2. Länkning mellan artefakter ska ske med [[ ]]

Jag har ingenting emot proprietära eller köpta applikationer, men min kunskap ska vara beständig över tid. Och för det behöver jag öppna format så att jag i värsta fall kan utveckla något själv för att hantera informationen.

Och utöver lagringen av mina anteckningar är det bara hur anteckningar kopplas samman som behöver vara uppenbar och tydlig. Jag har valt att “standardisera” detta genom att använda [[ ]] för ändamålet.

Och jag tror att ett öppet format i kombination med en uppenbar länkning är det absolut viktigaste i lärandet.

Översikt - Mitt lärande

Mitt system för kunskapshantering består av ett antal processer som dels är sekventiella men även pågår samtidigt.

  1. Inriktning - Vad driver mitt behov av kunskap, vad behöver jag veta mer om?
  2. Inhämtning - Börja söka och inhämta data, information och kunskap.
  3. Syntetisering - Ta all information, alla anteckningar och foga samman till ny helhet.
  4. Användande - Fatta ett beslut, skriv en artikel, håll en föreläsning.

För dig som eventuellt har lite koll på underrättelseverksamhet ser direkt likheterna med den traditionella underrättelsecykeln. Och det är kanske inte konstigt eftersom den i grund och botten handlar om kunskapshantering.

Inriktning

Det är inte så formellt som det låter. Men någonstans har jag ett antal inriktningar för lärandet, för det sker ju trots allt inte helt slumpmässigt. Det sker med någon typ av övergripande plan om varför jag läser det jag läser.

Ta exempelvis området Incidenthantering och Threat Intelligence, det jag bland annat arbetar med. Det är en inriktning för mig. Och när jag börjar utforska ett nytt område försöker jag nästan alltid först bilda mig en övergripande uppfattning om ämnet och identifiera grundläggande komponenter.

Tillåt mig exemplifiera med ämnet underrättelser. Den första naturliga frågan blir något i stil med: Vad är underrättelser? Utifrån denna första enkla fråga kommer det börja trilla ut massor av intressanta och nya frågeställningar. Vad är underrättelsecykeln? Vad innebär inhämtning? Vad är SIGINT? Hur fungerar en underrättelseverksamhet?

Ja, du fattar. Men inriktningen med lärandet är att få bättre förståelse för något jag saknar kunskap om. Det är inte svårare än så egentligen.

Inhämtning

Sökmotor är svaret för många och så även för mig. Men ganska snart brukar jag landa i att köpa en bok eller flera böcker. Det är, anser jag, ofta en genväg till att snabbt få förståelse för de fundamentala byggstenarna. Böcker innebär ofta att någon redan har gjort en hel del arbete med att bearbeta mycket material och koka ner till något läsbart.

Läser jag också flera böcker på samma ämne brukar de komplettera varandra. Det blir tydligt med vad som anses vara en sanning (t.ex. underrättelsecykeln), men också vad som ifrågasätts; tillämpning av attribution i cyberdomänen.

Däremot är inhämtningen där jag för första gången brukar göra anteckningar, och således kommer i kontakt med systemet på riktigt. Här tänker jag hänvisa till en annan artikel jag redan skrivit som ger en hel del bakgrund till antecknandet.

Det första jag gör när jag läser en bok, artikel eller liknande är att börja skumma. Läsa innehållsförteckning, index, rubriker. Allt för att ge mig själv en känsla för innehållet. Vilka frågor försöker författaren att besvara? Vilka frågor uppstår hos mig när jag skummar? Jag kanske dyker ner någonstan där jag är lite intresserad. Något som fångar min uppmärksamhet. Kanske hittar jag några meningar, eller ett stycke, som beskriver syftet med underrättelser. DÅ stannar jag där en stund och läser det.

Efter skummandet av boken ställer jag frågan till mig själv om jag kan förklara vad boken handlar om. Vilka svar kommer jag kunna få här? Är det en praktisk eller teoretisk bok? Är den filosofisk eller vetenskaplig?

Detta tar mig till första principen om du minns den. Allt är inte värt att läsa. Och det kostar väldigt mycket att läsa något som inte är värt att läsa. Och just därför skummar jag alltid en bok först.

Det är också här som alla anteckningar uppstår. Eftersom anteckningar i sig är centrala beskriver jag dessa i ett annat avsnitt.

Syntetisering

Syntetisering för mig är när jag tar mina anteckningar från exempelvis en boksummering och börjar läsa igenom varje enskild anteckning och se hur den förhåller sig till vad jag skrivit om tidigare. Någonstans kanske jag har fått upp ett intressant citat, eller en definition på något. Så här kan det se ut.

A08 34 Det verkar finnas rötter hela vägen tillbaka till 1800-talet när Prussian (Tyskt distrikt) armén började använda war gaming. En grupp av officerare utvecklar en krigsplan och en annan grupp låtsas vara fienden. Soldaterna använde oftast blå färg och fienden fick röd färg. #historik

Detta är en anteckning från en bok som heter Red Teaming av Bryce G. Hoffman från 2017. A08 är min unika (för just den här boken) identifierare och 34 är sidan i boken där jag gjorde anteckningen. Detta ger mig en möjlighet att följa hur en tanke utvecklats och från vilka källor jag kan härleda en idé eller text jag skrivit.

Syntetisering innebär att jag tar den här anteckningen/noteringen och funderar på hur den förhåller sig till vad jag arbetar på. Just den här anteckningen skulle jag troligen lyfta ut och placera som ett insteg i bakgrunden till Red Teaming (den uppenbara kopplingen).

Användande

Användandet är precis vad det låter som användning. Att samla information och kunskaper på hög, men sedan inte använda dessa förvärvade kunskaper vore ingenting annat än slöseri av tid och mentala resurser.

Användning för mig kanske innebär att jag skriver en artikel och publicerar på bloggen. Det kanske innebär att jag omarbetar mina föreläsningar för att inkludera nya lärdomar om hur saker ska presenteras osv. Jag kanske uppdaterar en mall för hur anteckningar ska göras.

Användning kan självklart även innebära att jag fattar en viss typ av beslut, eller förändrar något i mitt liv.

Anteckningar

När jag läser något, eller stöter på något som jag … av någon anledning tycker är intressant antecknar jag detta. Men jag tillför även lite meta på anteckningen.

  1. Anteckningstyp
  2. Kategori

Anteckningstyperna är någon av följande:

  1. Tillgång
  2. Projekt
  3. Ansvarsområde

Dessa är inspirerade av Tiago Forte och hans Forte Labs. 2

Anteckningstyperna är för att hjälpa mig förstå sammanhanget i vilket anteckningen är relevant. Ta Ansvarsområde t.ex. Jag har en tag som heter ansvar-trädgård.

Under #ansvar-trådgärd placerar jag allt sådant som är relevant för min roll som husägare och med det trädgårdsansvarig. Det kan handla om saker som hur man mäter vattenflöde och tryck i en vattenutkastare, eller hur jag ska beskära buskarna på framsidan. Sådant som är relevant för den delen av mitt liv.

Projekt-typen är för sådant som jag betraktar vara tidsbundet och med tydlig målsättning. #projekt-altan-2022 skulle kunna vara ett exempel. Här samlar jag allt som har med vårt planerad altanbygge att göra. Tankar och funderingar, mätningar, offerter osv.

Tillgångs-typen är den kanske mest omfattande och vanliga typen. Typiskt har jag en #tillgång-kunskapshantering. Så fort jag använder en anteckning för detta ändamål placerar jag den här. Jag sätter endast tillgångstyp om jag faktiskt använder den.

Kategori är någon av följande:

  1. Ny
  2. Utveckla
  3. Utmana
  4. Syntetisera
  5. Mogen

Tanken med dessa kategorier är att göra mig snabbt uppmärksam på vad jag anser att anteckningen befinner sig i för tillstånd. Var i kunskapslivscykeln befinner sig anteckningen? Behöver den utmanas med andra perspektiv? Behöver den utvecklas och förklaras bättre? Kan jag syntetisera med andra källor, eller anteckningar?

Jag klassificerar eller “taggar” inte något om vilket “ämne” anteckningen tillhör.

Och Maps of Contents (MOCs) är något jag tillfört relativt nyligen. Tanken med MOCs är att utgöra en slags arbetsyta där jag arbetar med mina anteckningar som är kopplade på något sätt. Ta min MOC om Underrättelser, den ser ut så här i graf-vy:

Det finns mängder av utgående kopplingar till enskilda anteckningar om specifika ämnen. Men grafvyn är inte egentligen särskilt användbar (inte för mig ännu åtminstone), men den är illustrativ.

Jag kommer beskriva hur jag använder MOCs i mer detalj nedan.

Exempelvis kan en anteckning se ut så här:

Exempel på en anteckning

När jag gör en anteckning handlar det främst om att få ner något som fångat mitt intresse. När jag gör en anteckning om något noterar jag också vissa metadata som t.ex. om jag omedelbart kan koppla anteckningen till något jag redan skrivit och som jag vet att jag behöver länka ihop med.

Anteckningarna är vad som utgör grunden i allt och de är personliga. Mina anteckningar är aldrig bara kopior på vad andra har sagt om något. Så här kan det se ut.

Status: #status-avslutad 
Typ: #tillgång-kunskapshantering 
Kategori: #kategori-referens
Källa: [[Anteckning - Bok - How to Read a Book]]
Kontext: #cors-blog 

Skapad: 2020-02-08 20:51
Senast ändrad: 2021-07-20 22:42

The art of reading, in short, includes all of the same skills that are involved in the art of unaided discovery: keenness of observation, readily available memory, range of imagination, and, of course, an intellect trained in analysis and reflection. (s.14)

Essensen och konsten av att kunna läsa omfattar samma färdigheter som att kunna självmant utforska ett ämne; fantasi, minne och ett tränat intellekt för analys och reflektion.

Maps of content (MOCs)

Anteckningar betraktar jag generellt sett som någorlunda atomiska. De ska kunna stå på egna fötter och beskriva EN sak. Det finns självklart undantag, men generellt sett.

När jag försöker sammanfoga anteckningar gör jag det gärna med hjälp av Maps of Content, eller MOCs. Dessa är inspirerande av Nick Milo. 3 En MOC behandlar ett större ämne. Som du såg ovan har jag exempelvis en MOC för Underrättelser. Mina MOCs följer ungeför följande struktur:

  1. Metadata
  2. Essensen
  3. Förklarat
  4. Utveckla
  5. Utmana
  6. Syntetisera

Under Metadata följer precis som för anteckningar lite vanliga metadata, för Underrättelser MOC:en ser det ut så här:

Status: #status-pågående 
Typ: #tillgång-underrättelser 
Kategori: #kategori-syntetisera #kategori-MOC #kategori-
Källa: 
Kontext: 

Skapad: 2019-07-15 22:32
Senast ändrad: 2021-07-16 23:33


Under rubriken Essensen försöker jag i några få meningar eller ett kortare stycke förklara min nuvarande uppfattning och förståelse för vad underrättelser är. Så här beskriver jag essensen av Underrättelser idag:

Underrättelser handlar i grund och botten om att ge ett kunskapsövertag gentemot en, eller flera, motståndare. Kunskapen behöver hemlighållas för generera ett övertag. Motståndaren kan vara en nation, ett företag, en grupp eller en individ.

Underrättelsen som produkt ska kunna bidra till nya insikter om ämnen eller områden som är viktiga för dig. De ska leda till ett bättre, mer objektivt och välgrundat [[beslutsfattande]]. De ska leda till reducerad osäkerhet.

Under rubriken Förklarat samlar jag ihop stora mängder anteckningar och beskriver i ett eget narrativ vad underrättelser innebär. Denna rubrik är väldigt lång och innehåller långt fler underrubriker beroende på ämnet. Exempelvis har jag rubiker som “Vem konsumerar underrättelser?”, “Hur uppstår behovet av underrättelser?” osv.

De resterande rubrikerna hjälper mig att strukturera nytt innehåll jag ännu inte infogat under rubriken “Förklarat”. Under Utveckla placerar jag sådant som jag tror kan användas för att utveckla MOC:en med mer relevant innehåll. Och under Syntetisera inkluderar jag sådant där jag tror att det kan finnas kopplingar mellan två olika ämnen. Och Utmana handlar om att jag vill infoga andra kontraperspektiv. Spela djävulens advokat, ifrågasätta det jag redan skrivit.

Observera att dessa rubriker också matchar det tillstånd i vilket jag betraktar anteckningen. En relativt mogen anteckning/MOC kommer befinna sig under tillståndet #kategori-syntetisera.

Teknik, plattformar och tjänster

Jag har inte jättemånga krav när det gäller tekniken, men några finns det. Jag använder macOS och Android, så applikationer och tjänster jag använder måste ha stöd för dessa.

Plattformar: Android och macOS

Jag försöker minimera mitt beroende till olika tjänster eftersom det många gånger skapar beroenden som är sårbara vid förändringar. Tjänster lägger ner, köps upp, eller ändrar något. Idag använder jag Kindle för böcker och ingenting annat för tillfället.

Readwise är ett relativt nytt tillskott i min tjänstefamilj och hjälper mig att extrahera alla anteckningar från Kindle och Instapaper. Den underlättar enormt mycket för mig och kostnaden per månad är småpotatis i förhållande till hur mycket tid den besparar mig varje månad.

Instapaper använder jag för att fånga upp artiklar och annat jag vill läsa vid ett senare tillfälle. Om jag senare gör anteckningar i Instapaper försöker jag redan då i anteckningarna göra länkningar till andra ämnen. Readwise synkroniserar sedan dessa från Instapaper och in i Readwise.

Tjänster: Readwise, Kindle, Instapaper

Obsidian är mitt primära arbetsverktyg där jag samlar alla anteckningar. Jag använder Obsidian-plugins för att synkronisera in alla highlights och antecknignar till Obsidian. Detta ger mig möjlighet att avsevärt mycket enklare använda alla highlights från böcker osv. Det väsentliga är ju att få in dessa och börja jobba med dem. Anteckningar i böcker som inte flyttas ut från böckerna gör väldigt lite nytta.

Jag använder Tresorit som min molnlagringstjänst (ett alternativ till Dropbox och GDrive).

Syncthings är magi, särskilt för dig med flera enheter där du vill hålla filer synkroniserade mellan enheterna. Jag använder den för att kunna synkronisera filer till Android. Utan att gå in på detaljer, det var en utmaning. Men med hjälp av Syncthings så löste sig det problemet fin-fint.

SublimeText 4 använder jag för att skriva artiklar (det gör jag inte i Obsidian). Det finns väl egentligen ingen direkt anledning till det, utöver det faktum att jag har massor av automatiska grejer i SublimeText 4 för att publicera innehåll till bloggen.

Applikationer: Obsidian, Syncthings, Tresorit, SublimeText 4

Rekommenderad läsning

Det finns mängder av böcker som försöker tilltala den där delen av oss som vill ha en quick-fix, en genväg till lärandet. Jag har inte lyckats hitta någon sådan bok. Och jag håller mig definitivt ifrån böcker som utlovar att du ska komma ihåg allt, med massa tramsiga minnestrick och akronym.

Här är dock några böcker som särskilt inspirerat mig:

  • How to Take Smart Notes
  • Effective Notetaking
  • How to Read a Book

Läsordningen spelar mindre roll, de är alla värda att läsa. How to Take Smart Notes satte mig i kontakt med Zettelkasten. Tyvärr har även Zettelkasten-metoden inneburit att jag sprungit på en hel del minor. Men boken är bra!

Effective Notetaking av Fiona McPherson är fantastisk och verkligen riktigt bra. Inga gimmicks, utan … färdigheter som du behöver lära dig och tillämpa, men tillgängligt!

How to Read a Book är bra om man bortser från att Adler befinner sig på en rätt djävla hög häst som han absolut inte har några planer att komma ner ifrån. Han tror… väääädligt högt om sig själv. Han är extremt självgod. Påminner en hel del om Nicholas Taleb. Bortom denna fasad av högtraveri finns otroligt vettiga och viktiga insikter om hur vi bör läsa böcker.


  1. https://web.archive.org/web/20070516142458/http://www.anderson.ucla.edu/faculty/jason.frand/researcher/speeches/PKM.htm ↩︎

  2. https://fortelabs.co/blog/para/ ↩︎

  3. https://medium.com/@nickmilo22/in-what-ways-can-we-form-useful-relationships-between-notes-9b9ec46973c6 ↩︎

KunskapshanteringLärande

Christoffer Strömblad

Entusiastisk Jedi inom Cybersäkerhet

Zero Trust-modellen - En genomgång

CIS Controls Version 8 - Introduktion